I Sverok Västs stadgor lades år 2012 följande till: Ordförande och kassör väljs på två år. Vartannat år ordförande, vartannat år kassör. Tanken var att skapa en stabilitet i organisationen genom att aldrig behöva byta ut styrelsen helt. Jag tycker personligen att den fördelen vägs upp av nackdelen av att det är svårt att hitta personer som vill binda upp sig på två år, speciellt bland ungdomar. Men det har visat sig finnas ett mycket större problem, rentav gör stadgan av demokratin blir bruten.
Sverok Väst har under lång tid varit splittrat i två falanger. Vi kan kalla dem "jämställdhetsfolk" och "gubbspelare". Det är svårt att säga exakt vad som skiljer dem åt, jag tror att det bara är två vitt skilda sorters människor som båda är intresserade av spel och Sverok av olika skäl. För tillfället behöver vi inte gå in på vad de står för, om vi bara accepterar att det finns två falanger.
På Sverok Västs årsmöten är båda falangerna representerade i någorlunda lika röstetal. Vissa år är jämställdhetsfolket fler, vissa år gubbspelarna. Lägg nu till ordförande och kassörsval på två år. De första två åren hade tvåårsvalet ingen effekt, för den tvåårsvalde ordföranden hoppade av efter ett år, och den tvåårsvalde kassören hoppade av året efter. Det såg ut som att tvåårsval var meningslöst men också harmlöst.
2014 valdes en ordförande från jämställdhetsfolket in på två år. Den här gången hoppade ordföranden inte av efter ett år, utan krävde istället av valberedningen till 2015 att personer hon kommer personligen överens med blir invalda till styrelsen. Jag var en av personerna som fick henne att hota att hon skulle hoppa av om jag blev invald. Valberedningen hade inget annat val än att tillgodose personen som var vald på två år när det kom till en konflikt mellan två personer. En majoritet av jämställdhetsfolk blev invalda till 2015 års styrelse.
Årsmötet det året bestod av ca 65% gubbspelare och 35% jämställdhetsfolk. Valet till styrelse hade slutat vara baserat på absolut eller relativ majoritet, och var nu baserat på vad den tvåårsvalda ordföranden ville. Den nya kassören som blev vald på två år tillhör naturligtvis samma falang, och samma mönster har möjlighet att upprepas året efter, och året efter igen, i oändlighet.
Valet till styrelse har alltså slutat vara baserat på demokrati, utan är styrt av vem som valdes första gången tvåårsval infördes. Det bästa scenariot för demokratin är när den tvåårsvalda personen avgår i förtid så att ett förutsättningslöst val kan göras. Det kan väl inte vara en bra stadga om det bästa fallet inträffar när den inte följs?
Vägen ut ur denna loop av bruten demokrati är såklart att ta bort tvåårsval ut stadgorna. För detta krävs 2/3 majoritet enligt denna organisations specifika stadgor. Alltså måste oppositionsfalangen komma upp i dubbelt så många ombud som den sittande falangen för att någonsin få något att säga till om. Förutsatt att den sittande falangen inte går med på att ta bort stadgan, men om människor hade fungerat på det sättet så hade vi inte haft falanger till att börja med.
